heltvanligdag.blogg.se

Det har gått ut kalasinbjudningar till ett stort antal barn på dotterns förskola, vilket är helt okay,
jag har full förståelse att man kanske inte kan bjuda alla barnen.
Flickan som ska ha kalaset är en de tjejerna som min dotter leker med väldigt mycket.
Det är en ganska sammansvestad grupp med tjejer som leker ihop dagligen,
de har hängt ihop som ett litet gäng sen början av förra terminen när dom började på den här "storbarnsavdelningen"

Tyvärr så fick inte min dotter någon inbjudan utan blev lämnad utanför,
hon blev väldigt väldigt ledsen, hon har nog faktiskt aldrig varit så ledsen nån gång förut faktiskt.
Alla barn i det här lilla gänget med tjejer som leker ihop dagligen fick en inbjudan men inte hon.
Hon förstår inte varför hon inte får vara med, hon undrar vad hon gjort för fel.
Igår grät hon sig till sömns och frågade varför alla andra tjejerna får gå på kalas men inte hon.
Förklaringen hon fått av flickan som har kalaset är att inbjudningskorten räckte inte så du fick inget.
I morse tittade min tös på mig med stora tårar rinnandes ner för kinderna och fick mig lova att när hon ska ha kalas så måste jag göra tillräckligt många inbjudningskort så det räcker till alla.
Självklart ska jag se till att det finns kort till alla, för ALDRIG!!!! att jag vill låta något annat barn
sitta i den här situationen där hon är nu. Och jag vill absolut inte att någon förälder
ska behöva uppleva den här absolut vidriga situationen. Att som förälder
försöka förklara det här för en liten förtvivlad 5-åring som inte försår varför hon är utesluten.

Jag har talat med föräldern i fråga och inser att alla har kanske inte så stor insikt i sina barns vardag,
Det kanske är mig en lyx att få höra min dotter berätta om allt som händer under hennes dagar och berätta
om alla olika barnen och vilka tokigheter dom hittat på.
Men enligt föräldern så har de aldrig hört talas om min dotter, vilket för mig bara är konstigt, min dotter leker med deras dotter varje dag, och dessutom så har deras dotter vid upprepade tillfällen frågat om hon kan få följa med oss hem och leka och jag har sagt varje gång att be din mamma ringa mig så ordnar vi det,
men föräldern i fråga har aldrig hört av sig.

Vad ska man göra för att förhindra att det här händer igen?

Ska det verkligen få gå till på det här sättet?
Jag är arg, ledsen, förtvivlad.

Nu efter att jag talat med föräldern så får min dotter självklart komma på kalaset, inte för att jag är så där jätteroad på att skicka dit henne, men jag får ju bita ihop och glatt berätta att min dotter är visst bjuden på kalas och förhoppningsvis kommer det senaste förtvivlade dygnet vara bortglömt.

Finns det fler små barn nu som undrar varför dom inte fick nån inbjudan till det här kalaset? Eller var det bara min dotter?

Pratar inte föräldrar med sina barn?